Om Sannäs

OM SANNÄS

Sannäs har vuxit fram kring ett skyddat och bra hamnläge, längst inne i Sannäsfjorden, med verksamheter som fraktfart, fiske, sillsalteri, tegelbruk och stenhuggeri. I dag finns ett stenhuggeri kvar i samhället där såväl bruksföremål som konstföremål tillverkas.


Samhället har en mycket fin, sammanhållen och välbevarad äldre bebyggelse som ligger vackert och är exponerad mot sjösidan. De äldre delarna av samhället är av riksintresse för kulturvård och redovisas i kommunens kulturminnesvårdsprogram.
 
Samhällsområdet ligger i anslutning till ett naturreservat som omfattar det strandnära områdena läns fjorden söder och nordväst om bebyggelsen. Inom naturreservatet finns bland annat ett mycket rikt fågelliv.

Sannäs historia

Platsen där Sannäs nu ligger var enligt skattelängden från 1610 bebodd av en strandsittare. Men, under 1600-talets sillperiod ökade befolkningen. Då sillen försvann, så försvann också befolkningen. Med 1700- och 1800-taletens nya sillperioder kom också nya bosättare till Sannäs. Nu levde orten vidare, troligen genom att nya fiskesätt gav utkomst även då sillen lämnade skärgården. Viss utskeppning av spannmål startade också under 1800-talet, vilket gav nya försörjningsmöjligheter. En bättre väg från upplandet gjorde spannmålstransporter möjliga. År 1864 ligger en rad bostadshus utmed vägen längs stranden. Flera av dessa bostadshus finns ännu kvar, men magasinen och bryggorna från den tiden är borta.

I slutet av 1800-talet så startade en intensiv period i Sannäs, när stenindustrin expanderade. Vid skiftet mellan 1800- och 1900-tal var Sannäs befolkning närmare 300 personer. Stenfrakterna från Sannässköttes bl a med fartyg från orten.

Efter stenindustrins kraftiga tillbakagång under 1930-talet hämtade sig Sannäs inte utan befolkningen sjönk snabbt. Sannäs sista fraktskuta, den engelska kuttern Leader, fanns kvar in på 1960-talet.
 
Genom landtungan mellan Sannäsfjorden och Edsviken drömde man under 1900-talets början om att bygga en kanal, Edsviks kanal. Orsaken till planerna var riskerna den ökända passagen utanför Tjurpannan. Fraktfartens tillbakagång var en av orsakerna till att kanalen aldrig kom till utförande och därmed blev inte heller Sannäs den naturliga angöringspunkten och det handelscentrum man hoppats på. Det sista stora kanalbygget i Bohuslän blev Sotekanalen, som invigdes år 1935.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.

Acceptera